Etikettarkiv: Buttlekrigaren

Svärdet! Fantastiskt!

Äntligen avslöjade

Tjatja Bloggen!
Äntligen kan vi arkeologer från Buttleutgrävningen prata om de otroliga fynd vi har gjort: Buttlekrigaren! Vi har tidigare avslöjat att vi hittat ett skelett samt några mindre fynd, men vi har även hittat några otroligt välbevarade fynd i form av sporrar och ett intakt svärd! Vi har behövt hålla denna information för oss själva sedan mitten av vecka två i fält, när fynden började poppa upp ur marken. De senaste dagarna har således varit väldigt intensiva, med både mycket fokus på att artefakter och skelett ska hanteras på ett korrekt sätt men också med en ständigt ökande ström av åskådare kring schakten. Men en sak som vi alla arkeologer kommer överens om är att det här är en upplevelse vi sent kommer glömma.

Den högra sidan av Buttlekrigarens kranie.
Den ena av sporrarna som grävdes upp vid Buttlekrigarens fötter.
Här ser svärdet dagens ljus igen efter mer än 1500 år i marken. Notera hur svärdet ligger i Buttlekrigarens famn.

Buttlekrigarens grav – En långsam process

Under utgrävningen av Buttlekrigarens grav var vi alltid väldigt noggranna och försiktiga så fort vi upptäckte de otroliga artefakterna.
Stämningen då vi hittade sporrarna gick från att vara något avslappnad till att genast kännas mer intensiv, vi alla insåg med ens att det var en något mer betydelsefull grav vi gräver ut här i Buttle, och att det fanns potential för fler fynd av liknande karaktär.
Vi grävde vidare under de kommande dagarna, och spänningen över graven kändes onekligen mycket tyngre nu när vi visste att jorden dolt mer än vad vi förväntat oss.

En närbild på några av bronsdetaljerna på svärdets övre del, närmre hjaltet. Det långa järnfragmentet på den högra sidan av bilden är möjligtvis resterna av en kniv.

Eventuellt borstar en av våra arkeologer, Linus, bort lite jord straxt under högerarmen och ser hur en matt grön glans tränger genom jordlagret. Vi börjar borsta mer på föremålet och börjar långsamt dra slutsatsen att det möjligtvis har att göra med ett svärd – eller möjligtvis en svärdsskida. Ju mer vi borstar desto mer inser vi att vi lär ha ett väldigt vackert fynd i graven. Viskningar om svärd börjar cirkulera mellan arkeologerna på utgrävningen, och då vi fortsätter borsta längst det nya föremålet desto mer inser vi: Ja. Vi har hittat ett svärd.

Alla arkeologer är i olika variationer av extas efter fyndet av svärdet, ett fynd som för många är ett definierande ögonblick i en arkeologs karriär. Vi försöker att identifiera vilken typ av svärd det rör sig om, och då vi borstat fram hela svärdet noterar vi att det kan röra sig om en romersk ”Spatha”, ett ryttarsvärd som är något längre och smalare än de mer kända romerska gladuis-svärden.

Svärdet i sig är ca 80cm långt, smitt i järn med detaljer av brons på både skidan och nära svärdshjaltet, och handtaget i trä är fortfarande i stort sett intakt.

Här syns den nedre delen av svärdsskidan, det matt gröna bronset längst sidorna är de bleck som höll samman skidan.

Efter de väldigt spännande fynden ändras dynamiken under grävningen lite. Fokus skiftade nu kraftigt mot att gräva färdigt graven och både tempot och noggrannheten ökade något, då vi nu hade ca en vecka på oss att ta upp hela skelettet och alla fynd som hittats i graven.

”Tappa inte huvudet”

När hela skelettet hade grävts upp var det nu dags att börja plocka upp och kategorisera benen efter typ och anatomisk sida. Under de sista utgrävningsdagarna satt vi ofta kvar längre än den utsatta tiden för att se till att hinna med allting.

Här har vi tagit bort en större del av bröstkorgen samt den högra armen för att kunna borsta fram Buttlekrigarens ryggrad. Vi ser både svärdet samt de flesta av ryggkotorna, vilka vi räknade till totalt 24 stycken.
Notera även Scapula-dracula.

”We’ve got your back” – Kajsa
Schaktledare Emilia Theidz borstar här försiktigt fram mer av svärdet.

Inför den nya veckan kommer arkeologerna från utgrävningen arbeta med rapportskrivning och fyndhantering. Svärdet och de övriga fynden från både graven och husgrunden kommer att analyseras och en rapport över projektet kommer att skrivas under veckan.

Svärdet är nu efter många nervösa timmars arbete i tryggt förvar på Campus Gotland.

Processen att få tillbaks svärdet till Campus Gotland var intressant. För att få upp svärdet ur graven användes gips för att förankra svärdet kring jorden för att det inte skulle falla sönder för mycket. När vi väl fått upp svärdet ur marken lades det på en skiva och forslades tillbaks till campus i fler steg: först bars hela svärdet längst vägen in till grävplatsen, då det bedömdes vara säkrast eftersom vägen är full av hål och gropar. Sedan kördes svärdet in till campus, där det nu ligger och omhändertas noggrant varje dag till det kan överlämnas till en konservator.

Fler uppdateringar kommer i nästa vecka! Tills dess får ni ha det så bra, baii. //Gustav

De flesta arkeologerna samlades under lördagskvällen för att fira slutet av grävningen och de otroliga fynd som hittats, samt de roliga minnen vi skapat tillsammans.